Inser att de flesta kanske antingen somnat eller skrattar åt mig nu men för den lilla (?) skara som finner det intressant tänkte jag ge Axel (vi är du med varandra vid det här laget) flera inlägg längs vägen. Boken är nämligen 549 sidor varav jag hittills läst 72 och det finns redan saker att säga.
Inser också att förfarandet att dela upp det hela ökar chansen att andra utöver Axels fanclub kanske kan finna det intressant.
I detta första Axel-inlägg tänkte jag börja så enkelt som att bara sätta honom i ett sammanhang.
Axel Oxenstierna har fascinerat mig sen mellanstadiets historielektioner då han kortfattat nämndes som den som tog hand om landet när den unga Kristina för tidigt blivit drottning efter hennes fars (Gustav II Adolfs) död i slaget vid Lützen. Axel brukar omtalas som en politiskt viktig person men mycket mer än så fick i alla fall inte jag lära mig i skolan. Tyvärr, vill jag säga, då Axel var den störste (?) administratör Sveriges historia sett och Sveriges ende europeiske statsman.
Han föddes 16 juni år 1583 på Fånö i Uppland. På nyåret 1612 blev han rikskansler, endast 28 år gammal. Han behöll posten fram till sin död 28 augusti år 1654.
För att få lite sammanhang kan jag säga att vid Axels tillträde som rikskansler hade Sveriges kung Karl IX nyligen dött (1611) och efter honom kom Gustav Adolf.
För ytterligare sammanhang kan jag säga att detta är nästan hundra år efter Stockholms blodbad som inträffade 1520.
Det är nog så mycket jag vågar ta i ett inlägg. I nästa Axel-inlägg tänkte jag kanske fokusera på vägen som ledde fram till hans utnämnande som rikskansler år 1612.
Återkommer till Axel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar