onsdag 7 augusti 2013

Axel Oxenstierna del 2 - från födelse till rikskansler

Jag njuter verkligen av att läsa Gunnar Wetterbergs bok! Kommer fortsätta att sammanfatta innehållet i en bloggserie om Axel Oxenstierna.

I del 1 satte jag honom bara i ett historiskt sammanhang. Klicka här för att läsa del 1.

Nu till åren från födsel till det att han blev rikskansler:


Axel var av släktet Oxenstierna. "Stierna" i namnet kommer från tyskans "stirn" som betyder panna. Släkten hade nämligen en oxpanna på sitt vapen. De hette alltså Oxpannor. Oxenstierna har alltså inget med "stjärna" att göra.

Axel föddes 16 juni 1583 på gården Fånö i Uppland. När Axel var drygt ett år gammal flyttade familjen till Reval (nuvarande Tallin) där de bodde ett antal år.

De sista årtiondena av 1500-talet var väldigt stökiga och labila i Sverige. Jag ska inte gå in på det för mycket men grundläggande kan man säga att det var då Gustav Vasas söner höll på att slå ihjäl varandra m fl över Sveriges tron.


Erik XIV (uppe t v), Johan III (uppe t h) och Karl IX (nere t h) - alla har de en siffra för alla lyckades de vara kung åtminstone ett tag. Även Johan IIIs son Sigismund (nere t v) var kung ett tag innan han besegrades av sin farbror Karl som då blev Karl IX. Högadeln drogs in i stridigheterna och det var en farlig tid då man vips kunde finna sig vara släkting till någon på den förlorande sidan och då förtjäna avrättning som förrädare.

Axels mamma insåg att hon behövde göra något för att vara säker på att hennes söner skulle vara utom fara så hon skickade iväg dem till att utbildas utomlands.
I början av 1599 drog Axel iväg med två av sina bröder; Krister och Gabriel.

Bröderna reste i 4,5 år. Ner genom Sverige, stannade på universitet i Rostock, Wittenberg m fl. Axel tog sina stuider mer seriöst än många andra i hans generation. Han skaffade sig en bred och på många områden djup utbildning i allt som ansågs viktigt: teologi, logik, retorik, statsvetenskap, juridik och mattematik. Dessutom läste han de tre klassiska språken (latin, grekiska och hebreiska) - var dessutom en duktig latinist ansåg samtiden - och lärde sig under resan även tyska.
I början av 1603 steg bröderna i land i Kalmar igen.

När de kom hem till Sverige hade lugnet inte lagt sig helt men många adelsmän hade följt Sigismund i landsflykt eller blivit dödade i blodbadet i Linköping. Karl IX hade makten.

På hösten 1604 begav sig Axel till hovet. Man vet inte så mycket om vad han gjorde där den första tiden mer än att han fortsatte studera en det. Mest statsrätt och historia. Under 1605 fick Axel mer att göra och den 17 december 1605 gick Axel varaktigt in i kungens tjänst.

År 1607 gifte sig Axel med Anna Åkesdotter av släkten Bååt.

Karl IXs stora projekt var en revision av landslagen för den hade typ inte fått ordentlig tillsyn sen 1300-talet. Ska inte gå in på det för mycket men en viktig händelse är att riksdagen och kungen inte alls tyckte lika och de gick ihop sig riktigt ordentligt. Natten mellan 10 och 11 augusti fick kungen ett kraftigt slaganfall. En del historiker hävdar att slaganfallet i själva verket inträffade efter att han upprört tilltalat riksdagen men det vet man inte säkert. Hur som helst så var Karl IXs hälsa rejält försvagad efter denna punkt.

En annan sak som riksdagen och Karl IX var oense om var om man skulle kriga med Danmark. Det låg förstås massa olika saker till grund för detta, men för att sammanfatta kan man säga att varken svenska eller danska riksrådet ville ha krig. De ville däremot Karl IX och danske kungen Christian IV. De var i luven på varandra hela tiden. Skrev brev till varandras riksråd och klagade på varandras länder och avvisade samtidigt att det egna landet skulle gjort något fel.

I maj 1610 samlades rådet för att diskutera hur man skulle svara på det senaste brevet från Danmark. Kungen ville sätta hårt mot hårt och inte gå med på svenska eftergifter men det ville inte rådet gå med på. Rådet skrev ett eget förslag till svar som gjorde kungen vansinnig. Det finns så pass mycket kvar att man kan jämföra rådets vilja med Axels egna utkast som han tog med till mötet och de är otroligt lika. Det verkar därför som att detta var det första dokumenterade tillfället då Axel drivit igenom sin politiska taktik i rådet.
Karl IX lyssnade tillfälligt men snart drogs det upp igen och denna gång struntade Karl helt enkelt i rådet och skickade sitt eget svar (!!) och i och med det var kriget i princip igång.
Det gick inte bra för Sverige. Danskarna gick in i Sverige och erövrade Kalmar. Då gjorde Karl något som får mig att tänka att han måste varit galen eller extremt kaxig, eller antagligen båda två; han skrev brev till Christian IV och sa att han tyckte att de skulle lösa konflikten på gammalt hederligt vis: genom att de båda kungarna möttes i envig (!!). Ett par dagar senare svarade Christian med ett extremt kaxigt brev som finns bevarat (älskar detta!). Högst upp i brevet skrev han: "Utfärdat på Vårt (!) slott Kalmar". Måste citera brevet då det är helt fantastiskt:

"Vad angår den kamp du erbjuder Oss, förefaller den Oss spott värd av den orsak, att Vi är utmärkt klar över att du redan är nog så slagen av Gud i himlen, så att det är mycket bättre att ynka dig än att slåss och fäktas med dig. En varm kakelugn vore dig mycket tjänligare än en sådan skärmytsling eller kamp och därtill en god medikus, som kunde sätta ditt huvud i lag igen. Du skulle skämmas gamle narr, att på så vis angripa en ärlig herre, vilket du säkert har lärt av gamla skökor, som brukar värja sig med skäll och smäll."

På något sätt blir historien så levande när man läser något sådant där!

Danskarna tog även Öland men det lyckades unge Gustav Adolf (Karls son) ta tillbaka. Karl blev snabbt svagare och dog den 30 oktober 1611.

Hittade ingen målning av Gustav Adolf som ung...

Axel blev en av drottningens närmaste rådgivare under tiden då Karl var döende och mer och mer blev Axel en av rikets ledande män.

Gustav Adolf var 16 år då hans far dog och var allts egentligen inte myndig att ta över tronen (vilket man enligt lag blev vid 24 års ålder). MEN Karl IX hade satt Gustav Adolf till att få en riktigt konungslig utbildning väldigt tidigt. Gustav Adolf hade dessutom visat sig mogen både vid tillfällen då han behövt ha att göra med riksdagen och rådet då hans far var sjuk men också i strid som när han t ex tog tillbaka Öland. Riksdagen bestämde därför att Gustav Adolf skulle bli kung direkt.

Axel fick sin roll som rikskansler den 6 januari 1612 bara drygt en vecka efter det att Gustav Adolf formellt hade antagit regeringen.

På 1600-talet var dessa rikets fem viktigaste ämbeten:
1. Drotsen (ansvar för rättsväsendet)
2.Marsken (ledde krigsmakten)
3. Riksamiralen (ledde flottan)
4. Rikskanslern (ledde kungens kansli - papper & admin helt enkelt)
5. Riksskattmästaren (skötte pengarna)

Tidvis hade vissa av ämbetena mest varit titlar men Oxenstierna steppade upp direkt och tog kontroll över kungens kansli.


Axel var alltså bara 28 år gammal när han blev rikskansler på nyåret år 1612. Det vanliga var att man var 40-50 år innan man hade hunnit bli kvalificerad...!

Sveriges läge var mycket utsatt när Axel blev rikskansler. Under våren 1612 skrev Axel en genomgående analys av landets bekymmer. Det blev tio punkter där den första inleddes med orden: "Alla våra grannar är våra fiender."

Det var läget i Sverige när Axel landade i den roll som han sedan skulle ha fram till sin död.

--
På återhörande om Axel!


Inga kommentarer: